Future Cops

Wong Jing, Hong Kong, 1993

- Helknasig TV-spels-ripoff -

Media	DVD
Extras	Trailer, Star profiles
Recenserad av	Calle, Nix, Lada

Från filmproduktionsbolaget Golden Harvest kommer här ännu en guldklimp av allas vår favoritregissör Wong Jing. Den här gången har hans visionära sinne lett honom till att släppa en filmatisering av det gamla klassiska TV-spelet Street Fighter 2, dock utan att ha fått licens ifrån Capcom till att använda figurerna. Vår hjälte Wong Jing låter dock inte en sådan petitess stoppa honom, utan går helt enkelt helt enkelt runt detta genom att ändra namnen på alla karaktärerna, t ex blir hjälten Ken "Kent", Honda blir "Toyota" och Guile (killen med mohikanfrisyren) blir "Broom Man".

För den som inte är så insatt så går spelet ut på att 12 muskelberg skall puckla på varandra i en våldsam slagsmålturnering. Jing är naturligtvis inte så fantasilös att han gör en actionfilm av detta scenario, utan väljer istället att göra en slapstick-buskisfilm som utspelar sig på en kinesisk highschool.

Filmen börjar med en rafflande konfrontation mellan hjältarna Future Cops och ondingarna (Future Rascals) i Hong Kong år 2043. Future Rascals kommer dock undan och reser 50 år tillbaka i tiden för att hjärntvätta domaren som i framtiden kommer att skicka deras ledare General i fängelse. När de anlänt till år 1993 följer ca 1 timma av standardiserad hongkong-buskis, när Future Cops skall försöka anpassa sig till livet som gymnasister och samtidigt leta reda på domaren. Höjdarscener i den här delen av filmen är när Vega-kopian och domarens syster teleporterar in sig i ett Super Mario-arkadspel där de knarkar och hoppar på sköldpaddor, samt den erotiskt laddade Mahjong-scenen i hjältens lägenhet. En av de mer misslyckade scenerna är den utdragna stridsscenen inne på livsmedelsbutiken "8-Twelve", men å andra sidan gör den lysande sekvensen där Vega förställer sig som städare genom att använda "Broom Man" som kvast att vi förlåter ganska mycket.

Den besvikelse som uppstår på grund av bristen på häftiga slagsmålsscener i filmen uppvägs av att filmen växer med tiden. En av recensenterna utbrast lyriskt att "Jag somnade första gången jag såg filmen, men den här gången tyckte jag att den var rolig!", vilket ju endast kan tolkas som att Wong Jing lyckats ännu en gång med att skapa ett tidlöst mästerverk som åldras likt ett fint årgångsvin i videohyllan.

Citat

"The future cops is your fellow now, you jerk!"

"She is the school's most beautiful, nicked named 'Crab Angel'."

"The pope is leaking!"

"So cocky so clip it with toes? I wanna stab you!"

"I am a man: A man and many many pens!"

"It is the result of being a dog. Flush him away from the toilet!"

KISS meets the Phantom of the park

Ja, vem vill veta?, USA, 1978

- Dålig och dålig, det beror på vad du menar med dålig. Kul är den iallafall. -

Media	VHS (+VCD)
Extras	Inte ett dugg.
Recenserad av	Alex

Visst skulle man vilja skriva att detta är en kanonrulle med allas våra helyllegrabbar KISS i huvudrollerna som superhjältar vars uppgift är att rädda världen ifrån en galen vetenskapsman som håller låda på samma tivoli KISS skall spela. Men så är det inte. För det är en mycket DÅLIG film. KISS 1978 var ett av världens största band, och borde kunna få ihop en någorlunda trovärdig story, några coola effekter och lite schysst bakgrundsmusik. Det är ju trots allt året EFTER Star Wars, och den är ju gjord med en budget på åtta kronor och en Big Mac. Men KISS struntade i detta, och lyckades således åstadkomma en film där det mesta går fel. Dåligt skådespeleri, gräsligt filmat, en skådespelare dubbade trummisen Peter Criss röst när han vägrade komma till voice-overn, och framförallt finns endast ETT (1) äkta liveclip i hela filmen. Allt annat är playbackframträdanden, och dessutom pinsamt dåligt synkade sådana. Att sedan gitarristen Ace Frehley´s stand-in var mörkhyad trodde man inte skulle synas, de hade ju smink på sig. Go figure...

Men för alla någorlunda film- eller KISSintresserade är det ju ett måste att ha sett eländet. Det är ju trots allt negativt en ganska skojig film, på ett Scooby Doo-liknande sätt.

Lite överkurs angående livesekvenserna, eller bristen därav : Anders Tegnér (skribent för Okej och alla seriösa musikintresserades hatobjekt) skrev 1987 att "filmen är mest av allt värd att se för sina fantastiska liveframträdanden, det är ju på scen KISS gör sig bäst". Så mycket visste han. Nuff said.

Citat

"Insufficient data at the moment starchild, we´d better look into it!"

"Gene´s brother was an only child"

"No gratitude need be voiced, your mind speeks to us"(spoken with growling sounds)

Logan's run

Saul David, USA, 1976

- En helt lysande film, dock stundtals jävligt tråkig. -

Media	DVD
Extras	Trailer, dokumentär, kommentarer av div. föredettingar
Recenserad av	Nix, Truls, Calle, Strandy, Lada

Oj oj oj! Här har vi en riktig höjdar-scifirulle från slutet av den glada Battlestar Galactica-epoken. Dyra kulisser, bombastisk produktion och en härlig naiv framtidssyn från 70-talet. Filmens första halva är snudd på en tiopoängare eftersom man fullkomligt översköljs av kitschig framtidsdesign (aluminiumfolie, neonfärgade kläder och mycket lysande och blinkande paneler överallt).

Denna del av filmen når sin höjdpunkt när våra hjältar träffar på den fantastiska konstruktionen Box ("mer än maskin, mer än människa", dvs en kub aluminiumfolie och två telekabel-rör till armar) nere i neonstadens frysrum. Tyvärr ballar filmen dock ur här då Box får spel och får för sig att kyla ner dem med aluminiumrevolvrar. Plötsligt är det som om filmens budget tagit slut då scenen förbyts i en kaskad av dåliga effekter och följs av en halvtimmas pretentiöst tråk när stadsinvånarna skall lära sig kärlek och värdet av ett långt liv. Denna halvtimma hade inte varit hälften så hemsk om det inte hade varit för den gamle mannen som mumlar osammanhängande dravel konstant. Som tur är hämtar sig dock filmen i sista stund och vi får se en riktigt klassisk slutscen där mänskligheten slår sig fri från maskinernas diktatur.

Helt fantastiskt är filmens soundtrack, komponerat av Jerry Goldsmith, som består av det grövsta synth-missbruk vi sett på länge. Detta är dock enbart positivt!

Kort sagt: En riktig höjdarrulle som varje seriös cineast borde ha i sin samling!

Citat

"Let's take our clothes off first, before they freeze on us!"

"Fish, plankton, seagreens, protein from the sea..."

"It's my job to freeze you!"